Glimsa och den försvunna glitterstenen

En varm eftermiddag i Puffparken stack ett litet huvud upp ur sanden som en soluppgång. Det var Glimsa, en solgrävare med terrakottabrun rygg och sandfärgad mage. Hon blinkade mot solen och sniffade i luften – något glittrade borta vid de stora stenarna!

Glimsa gled mjukt genom den varma sanden, precis som en vattendroppe på ett glas. Hon älskade när sanden var varm och mjuk under hennes långa kropp. Men när hon kom fram till stenarna var det glittrande borta! Någon hade tagit hennes favoritsten som alltid låg där och blänkte.

Glimsa letade överallt. Hon kröp upp på en dyn-topp för att se bättre, men ingenting syntes. Plötsligt hörde hon ett litet fnitter bakom en buske. Där satt en liten skalbagge som såg väldigt skyldig ut.

Skalbaggen hette Kull och han hade hittat stenen på marken. Han trodde att någon hade tappat den och ville hitta ägaren. Glimsa skrattade till – vilken söt liten missförståelse det hade blivit!

Kull och Glimsa bestämde sig för att dela på stenen. Varje solnedgång möttes de vid de varma stenarna och tittade på hur ljuset fick den att glittra. Glimsa hade fått både sin sten tillbaka och en helt ny vän.

Och om du någon gång ser något glittra i sanden i Puffparken, så kanske det är Glimsa och Kull som leker. Eller så är det bara solen som säger godnatt.