Den knasiga sanningen om skumryttareer

Den allra första skumryttaren som parkens gamla arkiv nämner hette Bris, och hon hittades sittande på en klippa med ett snäckskal pressat mot örat – ett fullt timme. Forskaren som fann henne trodde att hon lyssnade på havet. Men när han frågade henne vad hon hörde, svarade Bris bara: 'Jag lyssnade på snäckan, inte havet. Snäckan berättar roligare saker.' Sedan dess är det välkänt bland skumryttare att varje snäcka bär på en liten hemlighet. De samlar dem längs strandlinjen och sorterar dem i högar beroende på hur de låter när man blåser försiktigt över öppningen – ett djupt sus är en gammal hemlighet, ett pipigt pip är en ny. Ingen utomstående har lyckats höra skillnaden. Skumryttare verkar dock vara fullkomligt överens om systemet.