Den knasiga sanningen om dyneviskareer

Det sägs att Dyneviskarna en gång hittades av misstag. En forskare vid namn Hedvig Sandmark gick vilse i dyndalen en kväll och satte sig ned för att vänta på morgonen. Hon märkte att sanden runt henne verkade röra sig lite av sig självt – som andetag. Sedan såg hon ögonen. Tio par mandelformade ögon blinkade i skymningen, alla på rad längs dynkammen ovanför henne. Hedvig trodde att hon drömde. Men nästa morgon hittade hon tydliga tre-kloade spår runt sin sovsäck i en perfekt cirkel. Parkens egna kartor visar att Dyneviskarna alltid rör sig längs precis samma dynkammar varje kväll, år efter år, som om de följer en gammal osynlig karta som bara de kan läsa. Surre har försökt ta en genväg genom dalen vid ett tillfälle. Det gick inte så bra.