Den knasiga sanningen om rullsnöer

Det sägs att Rullsnön en gång råkade rulla hela vägen ner från Vitbergets topp till byn nedanför, utan att vakna. När den äntligen stannade mot ett staket och öppnade sina lilla pärlögon tittade en häpen get tillbaka på den. Rullsnön gäspade, vände sig om och rullade tillbaka uppåt igen. Naturforskaren Bengta Isberg, som bevittnade hela händelsen, antecknade i sin fältbok att Rullsnön verkar betrakta nedförsbackar som en naturlig del av sömnens rytm. Sedan dess har man aldrig lagt ut sovsäckar nära branta backar i snöbiomet – inte efter att tre av dem försvann med Rullsnöns oemotståndliga rullning och hittades hopklämda mot en granlund en halvmil bort.