Den knasiga sanningen om snövältareer

Historien om hur snövältaren hittades första gången är lite knasig. En kartläggare vid namn Birta Snökvist trodde att hon hade snubblat på en väldig rullsten en bit in i skogen. Hon pratade med stenen i tio minuter innan den öppnade ögonen och log tillbaka. Birta tappade sin karta och sprang hem. Men dagen efter kom hon tillbaka med smörgåsar och ett extra halsduk, för det verkade ju kallt att vara ute så där hela natten. Sedan dess vet man att snövältare gärna tas om hand om man bara inte störs av att de välter rakt in i benen på en. De verkar tycka att det är en hälsning. Det är det troligtvis. Vetenskapsmännen är oense men Birta Snökvist hävdar det bestämt, och hon har träffat flest.